I Kambodja arbetar vår partnerorganisation ICC för att lyfta de allra fattigaste ur fattigdom och ge minoritetsfolken en röst och en plats i samhället. Foto: Stina Wallin

Teologisk bearbetning av EFKs fokusområden

Bibelns samlade budskap beskriver Gud som aktivt handlar för att förändra människans situation. Gud handlar med Israels folk, genom Jesus Kristus och församlingen för en värld präglad av Guds rikes värderingar. Med utgångspunkt i den vilja och de förutsättningar till förändring som präglar Guds mission arbetar vi som missionsrörelse för en förändrad värld.

För en värld som präglas av Guds rike

I Grunddokumentet för Evangeliska Frikyrkans Internationella arbete (Evangeliska Frikyrkan 2012) Pdf, 5.8 MB, öppnas i nytt fönster. beskrivs motivationen för vårt internationella arbete, vad vi gör och hur vi arbetar. Begreppet fokusområden beskriver inom vilka områden som vi uppfattar att Gud utmanar oss att arbeta, där vi bygger upp kompetens och fokuserar våra insatser. Fokusområdena är områden som vi ser som nödvändiga för förändring eller en situation i behov av förändring. Fokusområdena motiveras av vår identitet, omvärldsanalys och vår förståelse av hur Gud vill handla i vår värld.

De fyra fokusområden som Ledningsgruppen för Internationella programmet enats om är:

  • Församlingsbyggande
  • Mot människohandel
  • Barns rättigheter
  • Hållbar försörjning

Fokusområdena är inte statiska då de relaterar till en aktuell omvärldsanalys. Det som dock alltid kommer att vara ett bärande fokusområde är församlingsbyggande, då vi ser det som grunden för vår kallelse och som en avgörande kraft för förändring. Valet av övriga områden kan omvärderas utifrån en förändrad situation i världen.

Förändringsarbete ur ett teologiskt perspektiv

En gemensam nämnare för dessa fokusområden är förändring. I vårt fall är det relevant att lyfta fram en teologisk förståelse av förändring. Förändringsteologin utgår från Guds syfte med att skapa människan och sätta henne i en perfekt skapelse för att leva gott i en intim relation till sin Skapare och i en harmonisk relation till andra människor och till den övriga skapelsen. Utgångspunkten är, med andra ord, den ideala bilden av värdigt liv på jorden, även om vi vet att vi aldrig når fram till den. Strävan måste vara att relationen till Gud återupprättas och att människans liv på jorden blir det Gud hade tänkt sig från början. Gud påbörjade en förändringsprocess, Missio Dei, för att återskapa harmonin i skapelsen och upprätta den fallna människan och återknyta hennes relation till den Treenige Guden. Det blir en verklighet genom Andens förändrande kraft.

För att en positiv förändring ska ske i vår värld idag krävs det, i korthet, att den kristna kyrkan bidrar till att:

  • Evangeliet når alla folkslag och samhällen.
  • Bättre levnadsvillkor skapas för alla människor i en kontinuerlig bekämpning av fattigdom, exploatering, slaveri, trafficking och orättvisa samhällsstrukturer.
  • En positiv påverkan på maktstrukturer uppmuntras som motverkar korruption, maktmissbruk, diskriminering, osv.
  • En miljöpolitik och miljökultur bildas som ger jorden chans att återhämta sig i mesta möjliga mån och som förhindrar att människor drabbas ännu hårdare av den miljöförstörelse som redan har skett.

Vår önskan som församlings- och missionsrörelse är att vårt arbete med de valda fokusområdena ska bidra till den förändring som Gud längtar efter och gjort möjlig i Jesus Kristus.

I Egypten har vår partner Think&Do lång erfarenhet av att tillsammans med lokala församlingar arbeta med att utrusta människor så att de kan lyfta sig ur extrem fattigdom. Foto: EFKs medarbetare

Värderingar som styr arbetet

Evangeliska Frikyrkans (EFK) arbete med förändring behöver göras med en god förståelse av samtidens välbeprövade metoder och av värderingar som präglas av ett sant partnerskap. Insatser som ska leda till förändring behöver präglas av helhetssyn, ömsesidighet och kontexualisering.

När vi talar om mission och insatser är utgångspunkten att det berör hela människan. Vi tror att det handlar om både social och andlig upprättelse. Det innefattar både den enskildes frågor och samhällets strukturer. En aspekt av holism och helhetssyn är att det budskap och den förändring vi vill vara en del av internationellt börjar redan på hemmaplan i värderingar, vanor och handlingar.

Ömsesidighet berör flera processer inte minst vilka områden som behöver förändras. Att forma ett arbete är en gemensam process som inbegriper ett nära samarbete, och ett gemensamt samarbete där planering, kontextualisering och teologisk bearbetning görs med fokus på våra samarbetspartners insikter.

Vi är av övertygelsen att evangeliet är översättningsbart och vill därför kontextualisera det på ett sätt som blir relevant för människors vardag. Om vi inte kulturanpassar evangeliet så förblir det ett främmande budskap, men går vi för långt i vår längtan att bli kulturellt relevanta så riskerar evangeliet att förlora sin transformerande kraft. Vi tror att kontextualisering behöver vara relationell, profetisk, reflekterande, pågående, historisk, existentiell, eskatologisk och Ande-ledd. Vi tror att våra missionärer kan få vara en medlande kraft i det här arbetet.

I Grunddokumentet för EFKs internationella arbete (Evangeliska Frikyrkan 2012) Pdf, 5.8 MB, öppnas i nytt fönster. beskrivs utförligare vilka värderingar som präglar det gemensamma internationella arbetet.

Tre återkommande teman

I de fokusområden som vi i EFK arbetar inom idag finns tre återkommande teman.

Det första kan vi beskriva som Guds tanke om människan och skapelsen. Där människan är skapad med värdighet och med en kallelse att återspegla Herren på alla livets områden och där skapelsen är god och som människan ska förvalta. Det avspeglar sig i Guds omsorg om människan och i uppmaningen att värna om änkan, den faderlösa och främlingen.

Det andra temat är att världen är fallen. Synden har påverkat människan och skapelsen på djupet som tar sig i uttryck i rovdrift på naturen, utnyttjandet av människor, girighet, brustna relationer och oförsonlighet mellan människor och motvilja mot Gud. Det förtydligar behovet av rättfärdighet, rättvisa och sanning.

Det tredje temat handlar om den förändring som Gud agerar för i vår värld. Det hopp om förändring som blir synligt genom det Gud gör i Jesus Kristus genom upprättade relationer med Gud, mellan människor och till den värld Gud skapat. Detta är en försmak av en framtid med fullständig upprättelse av människan och skapelsen i en ny himmel och en ny jord.

Översikt över EFKs fokusområden

Vår partnerkyrka EEBs församling i Bania, Centralafrikanska republiken. Foto: Jan-Olov Lindell

Församlingsbyggande

Församlingsbyggande är ett grundläggande fokusområde som utgjort och utgör grunden för vår mission och vårt uppdrag. Församlingen definieras som en gemenskap av människor som bekänner Jesus Kristus som Herre och frälsare och har blivit pånyttfödda genom den Helige Andens verk. Församlingen lokalt och kyrkan globalt representerar Guds rike på jorden. Församlingen är sänd av Jesus in i samhället och ut i världen, på samma sätt som Jesus var sänd av Fadern (Joh 20:21).

Förändringsprocessen som fokusområdet församlingsbyggande står för innebär att individer, familjer, samhällen och nationer blir förändrade när evangeliet blir förkunnat och lokala församlingar bildas. Syftet är att människan ska förvandlas i sitt sätt att tänka, i sitt sinne (metanoia), så att det är möjligt att ”avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt” (Rom 12:2).

Därför är vi i EFK aktiva i både uppbyggandet av befintliga församlingar och i grundandet av nya församlingar. Församlingsbyggande ska prioriteras även i fortsättningen i EFKs arbete både i Sverige och utomlands. Det handlar dels om församlingsplantering där behov finns, dels om församlingsutveckling i samarbetet med partnerkyrkor. Vi ser behov av att tillsammans med våra partnerkyrkor och samarbetsorganisationer arbeta med pionjära initiativ och ledarträning. Församlingsutveckling bör ske utifrån de konkreta och uttryckta behoven hos partnerkyrkorna med syfte att missionella församlingar bildas och utvecklas. I församlingsbyggande är det viktigt att EFK behåller sitt helhetsperspektiv på evangeliet och på missionsuppdraget och för en kontinuerlig dialog med partners om holistisk mission.

Man räknar man att ca 40 miljoner människor i världen är utsatta för människohandel. Foto: Marcus Wallin

Mot människohandel

En grundläggande aspekt av kristen tro är att varje människa är Guds avbild. Det gör att varje människa bär ett värde och värdighet i Guds ögon. När människor utnyttjas i människohandel och modernt slaveri kränks den värdigheten. Till människohandel räknas arbete som bedrivs under exploaterande former inom produktion och servicenäringar, och även prostitution och andra former av sexuell exploatering, påtvingat äktenskap samt påtvingad organdonation och blodgivning.

I skriften belyser texter som 1 Mos 1:26-27 och 1 Mos 9: 6 detta. Att skydda änkan, främlingen och den faderlöse utgör en konsekvens av att Guds tankar för Israel gäller alla människor. Lagen är ett uttryck för Guds omsorg om alla människor. Lagen motiveras genom Israels egna erfarenheter av slaveri (2 Mos 22:21; 3 Mos 19:18; 5 Mos 24:17-18) men den yttersta motivationen är grundad i Guds egen överlåtelse till människan (5 Mos 10:17-19; 5 Mos 24:14-15). Israel ska älska och värna människan för att Gud själv gör det (Carroll 2016, s. 116).

Ett bärande tema genom hela Bibeln är tanken på Guds Shalom, tanken att Guds frid ska prägla tillvaron på alla livets områden. Det bärs vidare av Jesus som i Lukas 4:18 utropar sitt uppdrag ”Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren.” Notera särskilt att Jesajatexten refererar till de som har förts in i exil och påtvingat arbete i Babylon. Att förkunna befrielse för de fångna handlar om att arbeta för rättvisa och upprättelse för de som exploateras.

Människohandel ses ofta som ett problem för fattiga och utsatta länder i syd som inte kan tillgodose sin befolknings behov. Men det som behöver bli tydligt är att det är den rika världens efterfrågan av allt billigare varor, den ökade konsumtionen av pornografi och normaliseringen av till exempel prostitution som driver utvecklingen av människohandel. Girigheten och ekonomisk vinning gör att människor exploateras och utnyttjas, och konsumenten förblir ovetande eller blundar inför den brutala och förnedrande hanteringen av medmänniskor.

Människohandel utmanar våra grundläggande värderingar som församlingsrörelse eftersom det berövar människor deras grundläggande värdighet. Kyrkan kan inte titta bort ifrån det faktum att ca 40,6 miljoner människor finns i någon form av exploatering (Walk Free Foundation 2019). Att säga nej till människohandel uttrycker värderingar som präglar kyrkans förståelse av vad som är Guds längtan. Avgörande för EFKs arbete mot människohandel är att ge upprättelse till de människor som utsatts för exploatering och fått sin mänskliga värdighet kränkt och att skapa en förutsättning för ett liv i frihet. Tydligt är också att det finns strukturer som fortsätter att driva in människor i slaveri och behålla dem där. Dessa strukturer behöver vi tillsammans med andra utmana och förändra.

På fritidshemmet som vår partnerorganisation FEPAS driver i Coronel Oviedo, Brasilien, erbjuds barnen värdefulla aktiviteter utanför skolan. Foto: Kristina Sandin

Barns rättigheter

Genom hela Bibeln finner vi exempel och texter som kan ligga till grund för en teologi om barns rättigheter. I Gamla testamentet framkommer det tydligt att barn är skapade till Guds avbild, oberoende av exempelvis gender, nationalitet, intelligens, kroppsformation eller någon annan mänsklig egenskap (Ps 131:13-16). Likaså hittar vi många exempel på att det finns en omsorg om barn och en stark fördömelse mot det våld och den försummelse som sker mot barn. Ett exempel finner vi då Job uttrycker sin frustration när han ser vad som händer i samhället (Job 24:4-12).

Även i Nya testamentet finns ett rikt material som visar både Guds förtroende för barn och omsorg om dem. En central text blir Matt 18:1-6, 10: ”Vid samma tillfälle kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: ’Vem är störst i himmelriket?’ Han kallade till sig ett barn och ställde det framför dem och sade: ’Sannerligen, om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket. De som gör sig själva små som det här barnet är störst i himmelriket. Och den som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig. Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup. Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske faders ansikte’.”

Här framkommer det flera viktiga grundprinciper för Guds syn på barn. Gudsriket tillhör barnen och barnen tillhör Gudsriket. Med andra ord har barnen rätt till all den välsignelse som Guds rike står för. Jesus tar alltid ställning för de som är svaga i samhället och genom att Jesus i texten identifierar sig själv med barnen visar han att de är särskilt viktiga för honom. Jesus gör det också tydligt att han ser våld och förtryck mot barn som något kriminellt, oförsvarligt.

Det är inte svårt att dra paralleller mellan både Gamla testamentets och Nya testamentets tider och vår tid vad gäller behovet av att säkerhetsställa barnens rättigheter och välmående. Idag finns drygt 2 miljarder barn i världen idag. Ca 37 % av dem, 740 miljoner barn, lever i absolut fattigdom. Men många lider också av framgång/välfärd. Så både fattigdom och välfärd är utmaningar. Eftersom mänskliga rättigheter också gäller barn kan en teologi om barns rättigheter i stort sett bygga på de mänskliga rättigheterna som Bibeln förespråkar. Samtidigt finns det som vi sett en speciell omsorg om de svaga och förtryckta, och barn ingår ofta i den kategorin. I dessa bibliska principer och exempel och inte minst i Jesu ord och handling finner vi det som kan ses som grunden vår rörelses uppdrag när det gäller att arbeta för barns rättigheter.

Tillsammans med World Concern Bangladesh arbetar vi för att hjälpa byar att organisera sig och öka sin motståndskraft mot katastrofer. Foto: World Concern Bangladesh

Hållbar försörjning

Hållbar försörjning avser två avgörande faktorer i det mänskliga livet: Försörjning och vårt förvaltarskap. I samband med att Gud skapade människorna fick de både ett hem och ett arbete i Edens lustgård, nämligen att odla och förvalta skapelsen (1 Mos 1:28-29, 1 Mos 2:15).

Här kan vi se att i människans identitet byggdes kreativitet och arbete in redan från början. Samtidigt är Bibeln tydlig med att konsekvensen av syndafallet gjorde människans arbetsvillkor tuffa och krävande (1 Mos 3:17-19). För att motverka syndens konsekvenser satte Gud en gräns för arbete, nämligen sabbaten. Detta för att hjälpa Guds folk att upprätthålla balansen mellan vila och arbete men inte minst för att hålla ihop arbete med tillbedjan. Den stora utmaningen är att så mycket av nutida samhällsekonomi bygger på kortsiktig vinst och begäret efter en ständig tillväxt. Jesus sa: ”Arbetaren är värd sin lön”. Vi ser det även i 5 Mos 25:4 och 1 Tim 5:18. Enligt Nya testamentet ligger det i linje med evangeliets natur att arbeta med sina händer för att förtjäna en inkomst. Men arbetets syfte är alltid större än de egna behoven. Drivkraften ska vara det utgivande och generösa livet.

Även människans förvaltning av skapelsen präglas av syndafallet. Bibeln gör det klart att skapelsen är alltigenom god. Som Guds avbild gavs människan en unik uppgift att vårda och ta hand om skapelsen, men genom synden har hon drivits till att skövla och utnyttja skapelsen. I kontrast till den fallna människans förhållningssätt är kyrkan kallad att verka för försoning och upprättelse för allt skapat. Det betyder att det är genom den försoning Kristus har gett som kyrkan kan leva och förhålla sig kristologiskt till världen och se på skapelsen med Kristi ögon. Han som är ursprunget och målet, han som inbjuder hela skapelsen till försoning, är också den som ska sammanfatta allt. Det ger oss drivkraft att vara rädda om skapelsen därför att den är Hans, att utifrån vårt gudagivna ansvar både råda över och vårda skapelsen och med framtidshoppet som drivkraft verka för en upprättad skapelse. Orden ur Romarbrevet 8:21 kan sammanfatta perspektivet: ”skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas.”

Som missionsrörelse behöver vi ha de allra mest utsatta och fattiga för ögonen när vi arbetar för hållbar försörjning. EFK är inte kallade att bara vara en miljörörelse utan en rättfärdighetsrörelse och förnyelserörelse för allt skapat, rotade i Bibeln. Ett av uppdragen är att arbeta för hållbar försörjning, det vill säga att länka ihop den rättfärdiga försörjningen med en hållbarhet gentemot skapelsen. EFK vill och måste arbeta lindrande och förebyggande och även adressera de strukturer som går på tvärs med Guds rike, inklusive vår egen livsstil. Det är lika mycket en rättfärdighetsfråga som en solidaritetsfråga.

Referenser

M. Daniel Carrolls. R Diaspora and Mission in the Old Testament M. Daniel Carroll R. (Rodas) Scattered and Gathered: A Global Compendium of Diaspora Missiology Edited By Sadiri Joy Tira Länk till annan webbplats. and Tetsunao Yamamori Länk till annan webbplats.

Evangeliska Frikyrkan. 2012. Grunddokumentet för EFKs internationella arbete. Evangeliska Frikyrkan. https://www.efk.se/download/18.415078fc15c77810fa8c3628/1497387841055/EFK_internationella_grunddokumentet_120322.pdf Länk till annan webbplats.. (Hämtad 2021-09-06).

Lane, William. 1974. Commentary on the Gospel of Mark. Grand Rapids, MI: Eerdmans

Walk Free Foundation. 2019. Global Slavery Index 2018. Walk Free Foundation. https://www.globalslaveryindex.org/2018/findings/highlights/. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Hämtad 2021-09-06).

#viiefk