Kan du stava till barnarbete?

Förmodligen, men visst vore det skönt om ordet inte ens fanns? VI var på god väg att slippa det. Under 20 år minskade barnarbetet i världen och allt fler barn fick i stället gå i skolan. Nu ökar antalet barn i arbete och antalet accelererar snabbt i spåren av pandemin. Men det behöver inte vara kört för dem – tillsammans kan vi göra skillnad!

Enligt en ny FN-rapport har antalet barn i arbete ökat med 8 miljoner de senaste fyra åren. Det är ett smärtsamt trendbrott för fram till dess hade barnarbetet stadigt minskat under 20 år. Och som en konsekvens av pandemin, som slagit undan försörjningsmöjligheter och stängt ned skolor, beräknas ytterligare 8,9 miljoner barn arbeta vid slutet av 2022 - om ingenting görs.

Fattigdom största – men inte enda – boven

Enligt samma FN-rapport var 160 miljoner barn, ungefär vart tionde barn i världen, i arbete i början av 2020, alltså innan pandemin slog till. De flesta barnen är mellan 5 och 11 år. Hälften av dem arbetar med sådant som innebär direkt fara för deras hälsa och säkerhet, exempelvis inom jordbruk och det är jordbruk som ligger ”närmast till hands” för de barn som bor på landsbygden när deras skolor stänger ned. Att flera i familjen kan tjäna pengar är helt enkelt en överlevnadsfråga. Men det finns flera skäl till att barn sätts i arbete, eller av andra skäl inte får gå i skolan, vilket du kan läsa om nedan.

Barnbrud eller barnmorska?

I Bangladesh och Indien är det på många håll vanligt att gifta bort unga flickor, redan när de är barn. Ett exempel är Hasina Bano, en ung skärpt, tjej som levde i slummen tillsammans med sin familj. Hon gick inte i skolan och var på väg att bli bortgift som 12-åring. Efter samtal med föräldrarna gick de med på att först låta henne gå i den skola som EFKs partner ASSI driver och sedan den statliga skolan. De lade också ner planerna på giftermålet. Nu har hon påbörjat en treårigutbildning till barnmorska och är dessutom med i programmet hon själv fick hjälp av och stödjer andra barn i samma sits som hon själv. Kontrasten kunde inte vara tydligare!

Kokainlangare eller kock?

Att många favelor, slumområden, i Rio de Janeiro är farliga är det ingen tvekan om och barnen här lever under ständiga risker. Det kan vara lugnt ett tag men helt plötsligt från ingenstans så blir det slagsmål, skottlossning, bråk mellan drogkartellerna. När man som barnen här bara går halvdagar i skolan men har föräldrar som jobbar heldagar är förstås den stora risken att hamna på gatan och bli indragen i droghandeln. Som Joäo*, nu 14 år. Han var bara en liten pojke när han hittades av vår partner, med mobilen i den ena handen och pistolen i den andra. Genom eftermiddagsaktiviteter med, såväl samtalsterapi, läxhjälp och roliga fritidsaktiviteter kunde Joäo ledas in på en helt annan väg mot en annan framtid. Kanske som kock?

Undangömd eller undersköterska?

På många håll i Mellanöstern är okunskapen kring funktionsnedsättningar stor och något som är belagt med skam och skuld för familjen. Ett barn med någon form av funktionsnedsättning hamnar därför ofta helt utanför samhället och göms i princip undan för omvärlden. Genom att göra barnen medvetna om sina rättigheter och dessutom ge dem en röst ser vi hur det omgivande samhällets attityd börjar förändras. De välkomnas i gemenskapen och inte minst i skolan. Där det behövs sätts mer praktiska resurser in, exempelvis sjukgymnastik eller pedagogiskt stöd. På så sätt skapas en miljö där barnen blir accepterade för dem de är och får förutsättningar att följa sina drömmar om att t ex bli lärare, öppna en butik eller jobba som undersköterska.

Handlare eller handelsvara?

Människohandeln är en av världens största illegala marknader och enligt en rapport från Rädda Barnen är 27 % av offren är barn. Två av tre är flickor. Situationen ser olika ut på olika håll i världen men två gemensamma nämnare för vad som orsakar detta är fattigdom och brist på utbildning. Vi menar att de bästa insatserna vi kan göra är de som förhindrar att någon ens hamnar i den situationen. Att förändra attityden hos föräldrar och ge barnen möjlighet att gå i skolan förebygger därmed på viktiga sätt att de faller offer för människohandlare. I stället får de möjlighet att försörja sig själva och sina framtida familjer, exempelvis genom att få mer kvalificerade arbeten eller kanske driva en egen butik.

Skolgång är nyckeln

Till syvende och sist är skolgång är nyckeln till en bättre framtid, för såväl det enskilda barnet som för hela samhället. Sunda skolor ger livsavgörande grundkunskaper, såsom att läsa, räkna, skriva och förstå sin omvärld. Men den utgör också, tillsammans med kärleksfulla familjer, en grundtrygghet som ger stabila vuxna med bättre förutsättningar för att försörja sig själva och sin familj. Detta skapar i sin tur en allt bättre samhällsekonomi som kan förbättra infrastruktur och välfärd. Vill du vara med och utgöra den förändringen för ett eller flera barn? Köp en eller flera ryggsäckar! Det kommer att förändra liv.